Brev till Ragna

Jag har haft glädjen att samarbeta med Laima Olsson och Paulus Barokk, senare Nivalis barokk sedan 2009. Efter en repetition visade Daniela Braun mig sin viola d’amore och så småningom tog ett nytt projekt form: ett verk för viola d’amore och ensemble. Efter flera varianter lades nyckelharpan till och ensemblen blev stråkkvintett (utan basso continuum).

Nyckelharpa och viola d’amore liknar varandra såtillvida att de har resonanssträngar. Viola d’amore har sju strängar och lika många resonanssträngar. Instrumentet har använts under barocken men även senare. Nyckelharpan är ett svenskt folkmusikinstrument som har fyra strängar och fyra resonanssträngar. Tonhöjden förändras genom att man trycker ner tangenter (”nycklar”) som pressar emot och därmed kortar strängarna för olika tonhöjder. Hans Björkroth har hjälpt mig med nyckelharpan och Daniela har hjälp till med viola d’amore.

Verket skissades under hösten 2024. Det bygger på en kanon och de harmonier som bildas av stämväven. Grunden är en sekvens av åttondelar. Karaktären är inspirerad av de lätta, snabba åttondelar som förekommer t.ex. i Mozarts symfonier. I några avsnitt skapas pregnant rytmik när vissa åttondelar accentueras, vissa raderas. Insatsordning och täthet varierar. De två solisterna rör sig ibland fritt emot åttondelarna, och det finns två duos som är fria. Basen är ofta fri. Codan spelas i svagast möjliga nyans, lägg märke till de korta lätt studsande stråken, det är mycket vackert och codan borde kanske varit mycket längre. Man träder in i ett annat känsloläge.

Verket påbörjades under hösten 2024 emellan två resor till cancerkliniker, en nära München, en nära Riga. Det skrevs färdigt under våren 2025 efter min underbara hustru Ragnas bortgång. När min vän sångerskan Sofia Jernberg frågade ”vad komponerar du nu?” svarade jag: ”Det känns som att jag skriver brev till Ragna”.

HS