Neptuni åkrar

"Neptuni åkrar få vi lof kalla ett fält, som låg en åttondels mil från Torp invid själva hafsstranden, af ett bösskotts bredd och några bösskotts längd. Detta fält såg ut som åkrar i Skåne eller Uppland, där de väl ryggas att vattnet må afrinna; ja det var så likt, att man kunnat heligt fösäkra, det plogen och intet annat sådant kunnat åstadkommit, om man icke rört det med händerna och märkt att det var idel grus af sönderstött flis- sten, som stormen och hafvets vågor kastat långt uppå landet, men, då vattnet skulle tillbaka rinna, alldeles så skilt som en åker."

- ur Carl von Linnés Ölandska Resa förättad 1741.

Neptuni åkrar beställdes av Stockholms Konserthus och uruppfördes av Kungliga FIlharmonikerna ledda av Tomás Netopil 2006.

One Child

"One child, one teacher, one book and one pen can change the world. Education is the only solution. Education first."
- Malala Yousafzai UN speach, June 2013

One Child beställdes av Sveiges Radio P2 och uruppfördes av Cikada ledda av Christian Eggen under Sound of Stockholm 2013. Den ursprungliga titeln var One Child, One Teacher, One Book and One Pen.

Femte strängen

Lätthet och snabbhet kommer överst på Italo Calvinos intressanta lista över värden i hans ”Six Memos for the Next Millenium”. Listan fortsätter med Exakthet, Synlighet, Mångfald (Multiplicity) och Följdriktighet. Jag tycker om hans lista!

Femte strängen för soloviolin är den senaste i en familj av verk som jag kallar "Rytm och sound". Dessa verk bygger på flageolettarpeggion och i det här speciella verket är arpeggiots längd - antalet toner i ett stråkdrag - en av de tekniska och rytmiska saker jag fokuserat på.

Femte strängen komponerades i samarbete med den unga, fantastiska violinsten Karin Hellqvist som uruppförde verket på Ultimafestivalen i Oslo 2011.

Femte handen

"Femte handen" är en duo-version av violinsolot "Femte strängen". När jag började arbeta på en version för gitarr och violin så upptäckte jag snart betydande svårigheter. "Femte" känns så komplett. Så vad kan en gitarr bidra med? Till min stora förvåning kom gitarren att ta verket i en riktning jag inte alls inledningsvis kunde föreställa mig. Trots att violin-stämman i stora drag är densamma som "Femte strängen", är uttrycket ett helt annat.

Ett verk för violin och gitarr. Beställt av Kulturrådet för DuoKemi, Daniel Migdal och Jacob Kellermann, uruppfört i Haag oktober 2014. 22 april svenskt uruppförande på Musikaliska.

Bilder

En egendomlig stillhet finns i bilden av Marie Colvin på Tahrirtorget i Kairo. Massor av människor, knappast någon är i rörelse. Fotografen Ivor Pricketts bild publicerades i tidningarna dagen efter hennes hennes död i en granatattack i Homs, Syrien. Jag klippte ut bilden och satte den på kylskåpet.

Där finns andra bilder, en som Zak gjort i gymnasiet, en photoshopuppgift som han löste väldigt roligt. Han bytte ut huvudet på jobbare som bygger Empire State building, som sitter ute i luften på en järnbalk och skruvar i en bult. Det ser naturligtvis livsfarligt ut. Och humoristiskt. Zak, alllvarligt skruvandes. Kanske en bild av att bli vuxen.

Under sitter ett konstverk av Eva Hesse, tysk-amerikansk konstnär. Jag gillar hennes konst. 

Bilder av politik, familj och konst.

Bilder beställdes av Statens Kulturråd och uruppfördes av Sonanza under Jan Risbergs ledning 2012. 

On a Single Subject

Länge undvek jag multiphonics. Jag hade ingen användning för dessa ofta starka och uttrycksfulla ljud. Ändå är den här musiken helt baserad på multiphonics. Tillsammans med Stockholms Saxofonkvartett har vi letat och prövat den typ av multiphonics som jag ville ha, de subtila. För att kunna förlänga dem genom växelvis spel började vi med två tenorer och två altar, för att landa i besättningen två tenorer, alt och baryton. De två tenorerna skapar verkets horisont, baryton och alt tecknar några få detaljer.

Verket beställdes av Stockholms Saxofonkvartett med stöd av Statens Kulturråd och uruppfördes under festivalen Dark Music Days i Reykjavik 2014.

HS

Bryta snitt. Tiden fryser

Ett "brutet snitt" är en ritning av en byggnad i genomskärning, där snittet genom byggnaden inte är rakt utan brutet för att kunna beskriva särskilt viktiga detaljer.

Verket är det första i en serie som jag kallar Rytm och sound. Det komponerades för S:t Nicolai ruin i Visby där verket uruppfördes 2006 efter en smygpremiär på MoMA i New York. Beställt av Gotland Chamber Music Festival och tillägnat Staffan Scheja.

O Freunde, let others speak

"Det Vilda Torget,
en mark som jäser, en stor skälvande yta, ibland full av folk och ibland öde."

Så skriver Temas Tranströmer dikten Carillon (1983).

Den fortsätter:

"Det jag har inombords materialiseras där, all skräck, alla förhoppningar.
Allt det otänkbara som ändå skall hända."

Jag läser dikten i april 2011. På ekots lunchsändning säger nyhetsuppläsaren att det har varit skottlossning på Tahrirtorget i Kairo, ett 20-tal skadade.

Jag läser dikten igen, hösten 2013. Egyptens president Mursi har avgått, en ny klappjakt har börjat, andra demonstranter skjuts.

Alla ropar i vrede, ingen lyssnar.

Tomas Tranströmers dikt illustrerar nuet. En mark som jäser: Kulturens torg och människans natur. Sedan städer uppstod har vi samlats på torgen, för handel, för samtal. Men torget har också varit avrättningsplats. Tahrir betyder frihet. Tahrirtorget har - som alla torg - verkligen varit projektionsyta för "all skräck, alla förhoppningar."

Det Vilda torget anmäler sig när jag hör Henrik Strindbergs 0 Freunde, Let Others Speak. Kent Nagano har gett konserten ett motto; Fred och frihet. Han har också pekat på yttrandefrihetens paradox: friheten att tala skapar nya konflikter.

Henrik vill inte hålla "tal", men i kompositionen kommer alla till tals, alla orkesterns instrument. "Det är en allmän metafor, kanske så allmän att den blir meningslös. Men det är den enda metaforen i mitt verk", säger Henrik Strindberg, som själv besökte Taksimtorget i Istanbul i juni, som ett led i arbetet med kompositionen.

Den metaforen är i alla fall demokratins minsta gemensamma nämnare. "Demokrati är att låta andra tala till punkt", sa Pietro Nenni, som var socialistledare i (tallen efter kriget. Han fick Stalins fredspris, men lämnade tillbaka det, varje kopek, efter inmarschen i Ungern 1956.

Rysslands president Putin ger asyl åt Edward Snowden, visselblåsaren som visat att USA i frihetens namn - avlyssnar hela världen. Som gammal KGB-chef har Putin inget emot en effektiv avlyssning, han avskyr Snowdens metoder, Men nu applåderar han, samtidigt som han sätter munlås på sina politiska konkurrenter och aktivister som Pussy Riot.

På Facebook och Twitter kan en apell för friheten flyga ett varv runt jorden på en sekund. På Facebook kan det se ut som om revolutionen är en knapptryckning bort. Men reaktionen har också lärt sig använda sociala medier. Ännu en av frihetens paradoxer.

Beethoven visste vad det innebar att leva i besvikelsens epok. Franska revolutionen slog över i terror. Napoleon tände hoppet, men släckte det genom att utropa sig till kejsare. Sedan tog reaktionen över. Beethoven orkar inte ens jubla över att Napoleons censur försvunnit:
"Det är gott och väl om vi får uttrycka oss fritt, men på varje censurerad poet går det tusen hängda bönder. Och när förtrycket släpper sitt strupgrepp kring konstens hals tar det i stället med bägge händerna om folkets."

Själv satte han på starkt kaffe, och kastade sig in i arbetet - och skrev nionde symfonin.
Där finner Beethoven demokratins minsta gemens samma nämnare: "alla mänskor bliva bröder". En av det Vilda torgets frommaste förhoppningar. Vi är inte där.

Om talibanerna hade fått som de ville hade den pakistanska flickan Malala aldrig upplevt sin sextonde födelsedag. Men hon firade i FN, med sitt tal: "Ett barn, en lärare, en bok och en penna kan förändra världen!"

FN är också det Vilda torget. Malalas ord utmanar skräcken och materialiserar hoppet:
- 0 vänner, låt andra tala.

- Ulrika Knutson