Neptuni åkrar bygger på en ovanlig spelart på stråkinstrumenten: arpeggion på naturflageoletter. Dessa flageolett-arpeggion är ordnade i stora vågformationer och utgör ett sällsynt vackert akustiskt fenomen. De är genomskinliga, har rytmisk energi och är fantastiska att höra! Och för ögat - koreografi: gång på gång ser vi hur musikernas dansanta stråkrörelser sprider sig från cello till violiner.

Vågorna av flageolettarpeggion är ett bra uttryck för mitt konstnärliga program - rytm och sound.

Som havsvågor när de kommer in emot stranden börjar vågorna starkt men klingar av mjukt. Det kommer sig egentligen av en spelpraktisk detalj: flageoletter fodrar ett visst stråktryck för att "ta". Jag vill gärna hjälpa musikerna att känna säkerhet i spelet och låter konsekvensen bli en strukturell idé. En självklar variation av arpeggio-idén vore att vända på den dynamiska profilen - tona in dem, men jag avstår - det behövs inte trots att det vågen förekommer 36 gånger.

Jag avstår ifrån fler självklara variationsmöjligheter, t ex att förändra insatsordningen. Cellon kommer alltid först - vågen inleds med en stigande rörelse. Lutningen förändras. Från att vara medel-flack går den till mycket flack och sedan åter brantare tills slutligen fem vågor kommer i följd med gemensam start. Vågornas täthet ökar - börjar glest sedan tätare. Men fullt så enkelt är det inte heller, de skjuts in i varandra två och två, de grupperas.

Rytmiken

Beroende på hur man vänder stråken kan arpeggiot - när det spelas över alla fyra strängarna - spelas i 12/16 eller 4/4. Skiftet upplevs som att musiken går från en rask och pigg karaktär till en lugn. Arpeggiot kan också läggas i motrytmer emellan stämmorna. Jämför man förstudien "Bryta snitt. Tiden fryser" med "Neptuni åkrar" ser man genast att rytmiken är komplexare i pianotrion - som väntat...

Orkestreringen

är naturligtvis ett fantastiskt medel att utveckla materialet. Jag funderade länge på att skriva Neptuni åkrar för en orkester utan slagverk, men utvecklingen av verket talade starkt för både mallet-instrument (för arpeggiot) och brusinstrument.

Harmoniken

erbjöd avsevärda svårigheter. Genom att använda naturflageoletter får man ut en väldigt enkel - trivial - harmonik. Jag delade grovt in harmonierna i två kategorier: samklanger med eller utan korsförtecken (fiss, ciss). I nästa led gjorde jag en harmonisk plan som huvudsaklingen växlar emellan dessa kategorier - och växlar på olika formplan. Jag analyserade vilka toner som inte förekom alls och använda dessa i framförallt basen men även i blåset.

Basen

lever sitt eget liv genom hela verket. Den har en separat utvecklingsgång. Var den förekommer är styrt av ett enkelt aritmetiskt system som gör så att den ibland kommer samtidigt med vågen, ibland först efter mitten av en våg. Den växer naturligtvis, fler och fler toner, men inte enkelt successivt, utan lite fram och tillbaka. I sista delen spelar harpan alla bastoner i snabb följd fallande (naturligtvis - vågen stiger...). Allt som händer tidigare är egentligen en förberedelse för detta fall. Basen är en slags passacaglia som fullbordas av harpan.

Manér

Det finns en viktig sak till i basen: när den faller, så faller den gärna som ett gliss - kontrabasarna pizzglissar - förstärkt med stråke, gliss i timpani och i trombon. Detta är - vad jag i brist på bättre kallar - ett manér. Just det här bas-manéret utformade jag redan i Utvald från 1998. Varför manér? För att göra musiken mer personlig, tillföra små personliga markörer - ungefär som jazzmusiker som man känner igen på deras frasering. Jag vill ha en mycket låg bas som glissar ännu längre ner. Jag avstod ifrån den vanliga orkestreringstekniken att oktavera basen och satsade allt på det låga registret: kontraklarinett, kontrafagott, kontrabas...

Ett annat manér har jag hämtat ifrån mitt eget - och andras - elgitarrspel: man tar tonen underifrån och bänder upp den, sen släpper man tonen - fraserar av - med ett fallande gliss längs hela greppbrädan. Lägg till delay och vi har den speciella träblåsgestiken i Neptuni åkrar.

Intonationen

Jag använder få naturflageoletter: kvint, kvart och stor ters/sext. Jämfört med den tempererade skalan än tersen låg. Under de två första tredjedelarna av verket använder jag därför konstflageoletter när musikerna byter från arpeggio till pedalton. På så vis kan stråkarna intonera emot t ex blåset. Men i sista delen är det spröd stråksats och vi kan njuta av de underligt skevt stämda ackorden.

Andningen

Vid sidan av arpeggiot är "andningen" en enkel men central idé. Andningen kommer av något så enkelt som en stråkväxling som inte döljs utan hörs precis så mycket som den gör av stråkens egen tyngd. Den här idén växer också genom hela verket för att i sista delen utgöra själva fundamentet. Nu äntligen i en rikare harmonik med 4 solistiska kontrabasar och 4 solistiska cello. Jag älskar att arbeta med en så enkel idé - min musik är aldrig ornamental, prålig, glamorös. Jag vill åt det enkla och naturliga.

Rastret

Det här är en idé jag fått efter att ha komponerat verket, men som stämmer in på det, och som jag tänker fortsätta att utveckla. Arpeggiot fungerar som ett raster, som man kan se/höra igenom. Bakom rör sig blåsarnas musik som är ganska fritt förbunden med rastret. (Jag syftar inte på raster som en bild trycks med, utan en arkitektonisk term, ibland finns liksom en spaljé framför en husfasad, eller en jättelik persienn-liknande struktur.)

Bruset

Verket slutar i brus. Jag använder mycket lite slagverk, var och en har tre cymbaler, någon har en tam, någon en bastrumma. Var och en har en rainstick. Timpanisten har en chinacymbal att läggas på en puka. De blåsinstrument som har starkast airsounds används. Tillsist spelar även stråk endast brus - i två vågor. Jag använder ett brusljud som uppkommer när man vispar med taglet längs strängen. Enkelt, praktiskt, vackert. Hela verket blir till brus. Som att gå över i oskärpa.

Henrik Strindberg, 2006

Lyssnarbrev

Hej Henrik!
För någon månad sedan hörde jag Neptuni Åkrar på Önska i P2 och blev helt betagen. Det var bland
det finaste jag hört.

Hej!
Härommorgonen spelade P2 :s önskeprogram Neptuni åkrar, som jag blev förtjust i.
Finns den inspelad och hur kan jag få tag på den? Önskar ge den till sonen i julklapp.

Hej Henrik

Blev verkligen tagen av din musik. Finns Neptuni Åkrar utgiven på skiva,
i så fall vilket på bolag?

Hej Henrik!

Hörde Din "Neptuni Åkrar" på radion tidigare i veckan.....
Synnerligen njutbart!
Naturligtvis ligger detta verk redan nedtankat i datorn, men jag skulle villa hålla en köpt cd-skiva i min hand.

Hej!

Gillar verkligen din "neptuni åkrar"! Går musiken att köpa någonstanns. Jag har kollat runt på nätet men
det verkar lite knepigt att få tag på den!

Tack så mycket för åkrarna......

En lisa för själen.......

Varma hälsningar